Vem är jag? Vad vill jag göra med mitt liv?
Detta är enligt mig två av livets kanske svårare frågor att svara på. Under min uppväxt och med tiden känner jag att jag börjar närma mig svaren på dessa frågor i takt med att jag som person utvecklas och får nya perspektiv.
Jag bor idag i Staffanstorp med min familj, som består av min sambo och en liten son som är ett år gammal. Som person har jag alltid varit väldigt sportintresserad och har under uppväxten tränat fotboll, bordtennis och biljard. Kan stolt berätta att jag som tonåring blev nordisk mästare i biljard! Eftersom tiden inte räcker till på samma sätt med en familj, är jag inte idag aktiv med biljard eller fotboll som förut. Mitt intresse har egentligen varit störst för bordtennis och utövar det än idag.
Jag föddes i Srebrenica, som ligger i Bosnien, och kom till Sverige som en liten pojke på 5 år 1996 tillsammans med mor, tre systrar och en tvillingbror. Min far förlorade jag under kriget i Bosnien och min mor har därför sedan dess varit ensamstående med fem barn. Det har bidragit till att jag värdesätter familjen över allt annat och att vi alltid stått varandra nära. Jag har även sedan unga år försökt att bidra till och hjälpa min mor på alla sätt, började som 15-åring att arbeta vid sidan om skolan för att underlätta för familjen. Det har gett mig ovärderliga kunskaper och erfarenheter eftersom jag trots min unga ålder har kunnat samla på mig en stor arbetslivserfarenhet.
Sedan flytten från Bosnien till Sverige och Malmö har mitt liv förändrats oerhört. Jag kom tillsammans med en stor familj där vi alla hade något gemensamt, sorg och förtvivlan över att lämna allting och gå in i någonting okänt. Under åren som gått har vi kunnat vända sorgen till glädje. Mycket tack vare omgivningen och staden jag lärde mig att älska. Som en liten pojke var det som att gå in en ny värld och inte veta vart jag var. Idag har jag själv en son, och en sambo som jag träffat i Malmö, de fyller mina dagar med glädje. Att växa upp i Malmö har varit intensivt och lärorikt, både på gott och ont. Eftersom jag är uppväxt på Nydala har jag fått se lite av båda ”världarna”, och det är jag tacksam för idag. Jag har under skolperioden och på alla arbetsplatser jag varit på fått lära känna människor med olika bakgrunder, kulturer och personliga berättelser. Det gör jag än idag. I Malmö har vi även olika problem som man varje dag får läsa om hör, men alla hem kan ha sina bekymmer säger jag! Malmö som stad går framåt och växer på många olika sätt, enligt mig och utifrån min uppväxt här kan jag inte göra annat än att älska staden.