Jag är en tjej som är 17 år och kommer från Irak. Jag har jätte mycket minnen av Irak och önskar jag kan åka dit igen. Jag var 9 år då jag åkte från Irak sedan flyttade till Syrien, har mycket minnen av Syrien också. I syren fick jag inte komma in i skolan på grund av att jag inte hade uppehållstillstånd och var då hemma hela tiden. Det var roliga tider i Syrien och önskar jag kunde ta tillbaka tiden och ändra på allt som händer där nu, men tyvärr livet är så orättvist och man inte får det man vill ibland. Man måste tacka gud för det vi har nu jämfört med andra människor som har det jätte svårt i sina liv och som inte har råd att äta sig mätta. Min största rädsla är att förlora någon jag älskar och inte kan se den personen mer. Jag förlorade min bästa vän genom att flytta till en annan stad, man kan inte säga att man förlora när man flyttar men jag tycker det eftersom man tappar kontakten och man blir inte som förr. Jag har förlorat många vänner genom att jag flyttat. Jag förlorade vänner från Irak, Syrien och Mariestad. Malmö är den underbara staden jag bor på nu. Staden är underbar och stor, man får alla sina möjligheter. Jag har inte bott här så länge men jag tycker om staden och trivs jätte bra nu. I Malmö finns det mycket saker man kan göra tillexempel gå ut och shoppa eller man kan bara gå runt o ha roligt eller äta i någon restaurang, man kan också bara gå ut på en lördag kväll på en bil runda med sina syskon så kan man ha det roligt också. Det finns alltid möjlighet att ha roligt här. Varje lördag kväll går jag ut med mina syskon och äter i någon restaurang eller åka runt Malmö med bilden. Allt är bra här, skolor, vård, aktiviteter osv. Allt detta var inte i min gamla stad. Jag trivs bra med allt nu jämfört med innan. Jag hade jätte vårligheter först jag kom till Malmö för att jag hade inga vänner och kände ingen. Min pappa sökte in mig i en skola på rosengård som är jätte dålig och man lärde sig inget. Jag blev mobbad av min dialekt och det var helt annorlunda miljö och samhälle än det jag var vann vid innan i Mariestad. Efter några månader sökte jag till östraskolan och fick plats där. Skolan är jätte bra och man lärde sig mycket. Tack vore östraskolan som hjälpte oss att kämpa och komma in i gymnasiet. Nu trivs jag bra i gymnasiet och gör det man ska göra. Jag bodde i det tråkiga Mariestad, det är en jätte liten stad som inte har mycket folk. Man får inte alla sina möjligheter där som tillexempel det fanns inte alla butiker man ville, man fick åka till en annan stad för att hitta de butikerna. Det var svårt att hitta det man ville och man blir uttråkad direkt man går i stan för att man inte ser mycket folk och det finns inget att göra än att bara gå in i de två butikerna där, Lindex och KappAhl. Man har inte akutsjukhus och får åka i en annan stad som är nära och Ingen åkte buss, man cyklade ofta.