Name: Daniel
Alla har varit rädda. Jag har varit rädd för många och stora saker, som jag inte ha vågat att göra eller fixat åt, men jag har lärt mig att rädsla är ett val. Rädsla existerar inte, om man inte själv väljer att ha rädsla. En gång när min kompis och jag skulle åka ett berg och dalbana, så minns jag att jag var rädd, min kompis var inte rädd. Han sa till mig att det finns inget att vara rädd för. Alla har nog hört att ens kompis, sin familj eller någon nära har sagt det till dig. Nu var detta ett tag sen detta hände, men varje gång jag är rädd så tänker jag på det han sa. Så om man är rädd kan man säga till sig själv ”det finns inget att vara rädd för.” Jag hoppas att folk våga göra saker som de inte hade kanske vågat egentligen. Det blir bara positiva saker om man lyckas, man blir alltid glad när man lyckas. Man gör det eller så gör man inte, det finns inte jag ska försöka. Och det du kunde göra idag kan du inte göra imorgon. Malmö är en fin stad, men jag har märkt att de satsar pengarna på felaktiga saker tycker jag. T.ex. när dem byggde Emporia. Jag tycker att det var riktigt onödigt eftersom vi redan har sjukt många köpcentrum i Malmö och vi behöver inte en till. De kunde lägga pengarna på något annat t.ex. sjukvård, skolan, fritidsgårdar och ålderdomshem etc. Det påverkar inte mitt liv så mycket, men det kan påverka andras. Malmö har ändå påverkat mitt liv positivt, så länge i alla fall. Du kan göra allt i Malmö, vill du bowla, spela boll och simma. Allt finns i Malmö stad. Det finns mycket kriminalitet i Malmö som gör att många blir oroliga, rädda att gå ut själva, eller att prata med någon anonym. I Malmö måste man alltid tänka ett steg extra vad man ska göra och ska man behöva göra det? Man ska kunna gå ut på kvällen utan att tänka på konsekvenserna, vi ska kunna gå ut på kvällarna utan att titta bakom oss var 10:e sekund. Vi måste göra vårt samhälle bättre. Aq-va-kul är den platsen som har gjort till den jag är. Det kanske låter konstigt men gympasalen är mitt andra hem, jag spenderar 65 procent i aq-va-kul. Simningen har gjort till den personen jag är idag. Den lärde mig att lyssnar, att ha disciplin och även att prioritera som är jätte viktigt att göra. Innan prioriterade jag inte alls, och det gjorde att jag hade svårt med skolan innan. Och jag har fått massa av vänner, jag hänger hellre med mina simkompisar än mina skolkompisar. Med mina simkompisar kan jag säga vad jag vill. Antagligen kan jag säga vad jag vill eftersom de kanske också har haft samma händelse innan eller att de känner igen sig, eller att de bara förstår och vill lyssna. Om jag skulle vilja vara någon skulle det vara mig själv eftersom jag är bäst! Så enkelt är det. När man får denna fråga så svarar många personer att dem skulle vilja bli som Obama, Messi eller någon annan. Mitt problem är att de säger men inte genomför det, då menar jag att de inte kämpar för att det de vill bli.